Sockerplommon Älva

Det är precis så det känns. Jag kan inte ens ta mig för att göra något. Det är som om jag måste ta till vara på den här tiden för att vila ut. För snart är det dags igen, och det kommer vara lika påfrestande som alltid. Både fysiskt och psykiskt. Men ändå längtar jag, för det är som en drog för mig. Har man väl börjat är det svårt att sluta. Visst, vi vet att vi kan vända om vi vill, men vill vi det? Nej. För hur jobbigt det än må vara ibland så är det det bästa jag vet. Snart bär det av igen!